torsdag 28 juni 2012

Åka buss ett rent nöje

Idag fyllde jag på mitt busskort med motsvarande 100 kr. Det räcker till 110 resor eftersom man tjänar 10 öre per resa om man har busskort (normalpriset är 1 kr/resa). Det är som ni förstår inte för att spara pengar som jag har ett busskort utan det är för att det är så smidigt att slippa hålla på med betalning när alla trycker på och ska ombord samtidigt på bussen (kösystem är inget man praktiserar här). Bussarna här har en rad med enkelstolar på varje sida och en bred gång i mitten där det kan få plats minst fyra rader med människor, på bredden alltså. De närmast stolarna håller i sig i stolarna och resten av passagerarna håller i sig i stroppar som hänger ned från taket. Hur många människor som går att få plats i en buss är okänt, för det går alltid att få plats med ett par till.
Vi har 9 olika busslinjer som stannar vid busshållplatser runt vårt xiaoqu. Det finns inga tidtabeller utan bussarna kommer med ett par minuters mellanrum, och är en för full så väntar man på nästa. Än så länge så har vi inte varit ute så sent eller tidigt att inte bussarna går. Mycket smidigt, och det är också därför mitt 110-resors busskort tagit slut på två månader.
När vi hade mindre barn så var det alltid någon som reste sig upp för att vi skulle få sitta men nu har barnen blivit så stora så att folk sällan reser sig upp för dem. Äldre, gravida och mammor med småbarn blir så gott som alltid erbjudna en plats och nu är det istället vi som erbjuder våra platser när tillfälle ges. Det ska dessutom göras med viss stil, personen som blir erbjuden platsen tackar oftast nej ett par tre gånger innan den accepterar. Idag på bussen var det en gravid kvinna och en äldre man som diskuterade vem som skulle ha den lediga platsen, men den äldre mannen avgick med segern efter säkert fyra ordväxlingar "sätt dig ner du, nej sätt dig ner du..." och kvinnan fick sätta sig ned. Samtidigt bland oss andra passagerare gäller det att vara snabb som en kobra för att få en plats efter någon som ska stiga av bussen.
Att åka buss här är mer en sport och ett nöje mer än ett nödvändigt ont, så vi saknar faktiskt inte bilen det minsta.

1 kommentar:

  1. Här i Georgia är det typ tvärt om. Man klarar sig inte utan bilen. Det finns i stort sett inga trottoarer, även om det faktiskt finns rödljus och övergångställen så att man kan ta sig över de breda vägarna (men tiderna för att korsa vägarna är väldigt korta). Just nu är det aldeledes för varmt för att gå några längre sträckor. Det finns två cykelvägar i hela stan.
    Bussar finns, men det är ingen tät trafik och det verkar inte vara ett särskilt väl frekventerat färdmedel...
    Önskar verkligen att vi inte behövde någon bil, men vi måste nog köpa två....

    SvaraRadera