Vi blev i all hast medbjudna på en resa till det nordligaste hörnet av vår provins. Det var Jespers danwei (workunit) som ordnat en bussresa till Kanas, Kinas djupaste sjö, som ligger i hörnet där Kina gränsar till Ryssland och Mongoliet. Här är grönare och svalare än Urumqi men så har vi också åkt 14 timmar rakt norrut. Barnen lyssnar på "barnen på Frostmofjället" i ljudbok, superbra när det blir så många timmar i bussen.
Det får bli mer skrivet, och lite fler bilder, när vi kommer hem igen eftersom vi inte har Internet på hotellet här.
En bild säger mer än tusen ord har jag hört, här några tankar om dessa bilder;
SvaraRaderaskogen liknar mer bilder från Sibirien och det är stor skillnad på natur jämfört med vid Urumqi. Den skarpa färgen på vattnet har jag inte sett på något annat ställe eller är det bara en spegling av skogen?
Och sedan det fina räcket men behöver man inte tänka på barnsäkerhet också?
Den andra bilden väcker många minnen från utflykter i bergen runt Karakol i Kirgistan men här är det många fler jurtor. Kan det vara så att boende i jurtor är mer vanligt här?
Hoppas att få se mera bilder från vanligt liv runt Kanas.
Pensionären på S-backen.