Öknen

Efter att förut sett Taklamakan-öknens väldiga sanddyner mötte vi på vår resa norrut en annan typ av öken. Stenigare och med många olika färger på jord och berg. I bergen är det fåren och getterna som springer på vägen som bussen måste parera, i byarna i oaserna är det kor men här i öknen är det kameler som är i vägen. De är ståtliga djur som håller ihop i flockar. Vi sjunger om Kalle kamel och översätter till kinesiska (ni vet, "Kalle kamel har fem pucklar..."). Går bra på kinesiska också.
Men allt är inte vackert i öknen. Vi åker förbi oljefält där pumparna avlöser varann så långt ögat når. Sista timman av öknen på vägen tillbaka går lastbilarna med kol i skytteltrafik från kolgruvorna. Vår provins har 40% av Kinas kolreserver och drygt en tredjedel av oljereserverna. Mer positivt är att antalet soltimmar är så högt, potentialen för solenergi är stor. Man ser också solceller här och där, till exempel på varje mast längs vägen (se sista bilden) eller på gatlyktor utanför städerna. Kina är en av länderna i världen som installerar flest anläggningar för solenergi.