Från ett vårlikt Urumqi önskar vi er alla en riktigt härlig påsk!
Tillverkning av påskkort som vi sedan delade ut till grannar och vänner. Att de ska bjuda på godis efter att ha fått ett påskkort är dock ingen som vet....
Kycklingarna säljs utanför vårt xiao qu. De kostar motsvarande 1kr /st.
Klockan 11 lokal tid var det dags för livets andra jordbävning, och nu menar jag inte som en metafor. Jag och Jesper var hemma och väntade på gäster när allt löst som tavlor, vår whiteboard och vår vattendunk som står på en ställning, började röra sig fram och tillbaka. Det höll på i ca 10 sekunder. Det är en lite konstig känsla att man blir liksom gelé-ig i benen men det kan ju också bero på att man blir lite skraj förstås. Barnen var ute på eget äventyr med Judit och hade inte känt någonting. Vi gick ut och stod ute på gården och pratade med grannarna, och det verkade som om de som varit ute inte känt något medan vi som bor lite högre upp hade känt av den tydligt. På Internet kan man läsa att jordbävningen inträffade kl. 05.01 UTC, hade sitt epicentrum 7 mil söder om Urumqi och mätte 5,6 på Richterskalan.
Vi har äran att ha svenska gäster här ett par dagar och idag åkte vi tillsammans på en heldagsutflykt till Turpan, som ligger ca 20 mil öster om Urumqi. Turpan-depressionen är med sina -154 m under havsnivån världens tredje lägsta punkt, efter Döda havet och Lake Assal i Djibouti. Platsen är fascinerande, med ca 20 mm nederbörd PER ÅR och temperaturer uppemot 50 grader på sommaren. Vintern är mildare än Urumqis men ändå med temperaturer kring -10 grader. Idag när vi hade +15 grader i Urumqi var det +27 grader på eftermiddagen i Turpan. Löven hade börjat slå ut och några fruktträd hade redan blommor. Så härligt!
Turpan har under 2000 år varit en viktig oas vid Sidenvägen och här odlas vindruvor, aprikoser och meloner. I tusentals år har vattnet letts ned från bergen i grävda underjordiska kanaler som kallas karez, ett system som även använts i Afghanistan och Iran. Den äldsta kanalen som fortfarande används är 500 år gammal och 10 km lång.
Jesper var framme och filmade någon sorts extrudering av ris till långa ihåliga ris-snacks på vår gata idag. Maskinen stod på en trehjulig motorcykel och drevs av en encylindrig dieselmotor. Paret som hade maskinen hade fullt upp med att sälja. En bunt snacks, 1 RMB. Smakade ungefär som osötade Rice crispies.
I helgen var vi till bergen för första gången i år. Solen sken och fåren var utsläppta på bete, även om det inte fanns många gröna strån ännu för dem att äta. På norrsidorna låg snön fortfarande flera dm djup men på södersidorna hade solen smält snön och det var torrt. Mellan dessa ytterligheter fanns leran. Skorna och även byxorna för en del av oss var täckta av lera när vi kom hem. Vi funderade ett tag på om de skulle släppa på oss ombord på bussen på hemvägen men det gjorde de.
Som vanligt hade vi vårt lilla stormkök med oss men en liten detalj hade vi missat att få med - tändstickor. Efter försök att få eld med såväl pinnar som mina glasögon så var vi beredda att ge upp, när en kazakisk herde på häst kom förbi. Han hade en tändare som vi fick låna och som tack fick han vår efterrättschoklad. Att det inte finns en app för det man verkligen behöver?
Idag är det dags för Earth hour, WWFs initiativ för att uppmärksamma klimatfrågan och få världens makthavare att ta den på allvar. Oavsett att själva släckningen av lampor under en timme minskar elförbrukningen endast marginellt så är det diskussionen om vår livsstil som är det viktiga. Hur kan vi hitta ett sätt att leva som är hållbart och som skulle vara hållbart även om alla på jorden levde på samma sätt som jag. Den diskussionen behöver leva längre än en timme per år.
Här hade vi en viss förvirring över vilken tid som gällde, 20.30 svensk tid? Nej, lokal tid. Ok, så 20.30 Beijing tid? Eller Xinjiang tid (vilket är två timmar senare)? Barnen är på sleep-over hos kompisar så jag och Jesper satt på restaurang under tiden. Nåväl, ljuset var släckt hemma iallafall.
Kinesiska tecken är s.k. piktogram, där ett tecken med en bild förmedlar en betydelse. Av tecknet kan man inte uttyda hur det ska uttalas utan vart och ett behöver läras in separat. Hur uttalet av de kinesiska tecknen kan skrivas med våra bokstäver är en transkribering som kallas pinyin, och som har använts sedan 1950-talet. I Kina lär man sig pinyin i skolan men många tycker att det är svårt och ser inte samma självklara användning av det som vi gör. Det gör att om man hör ett ord på gatan som man vill skriva ner för att lära sig är det inte säkert att personen kan tala om utifall tecknets ljud till exempel skrivs qiao eller cao med våra bokstäver, men de vet att det ser ut så här: 桥 (som betyder bro). Ett språk med en bild för varje ord är nästan omöjligt för en språkstudent som vill kunna slå upp nya ord i ett lexikon. Det sistnämnda har underlättats av smarta telefoner som har appar för teckenigenkänning, alltså att man ritar för hand hur tecknet ser ut och sedan ger app-en förslag på vilket tecken det kan vara. På bilden nedan har jag till exempel hastigt ritat in ett tecken för ma.
App-en talar om för mig att dessa tecken är närmast det jag ritat och jag kan då välja den som stämmer överens och öppna det i lexikonet. Där ser sidan ut så här:
Och berättar att det tecknet betyder mamma. Som ni ser i vänsterspalten så för samma ljud, ma, finns det många olika tecken som betyder olika saker. När man skriver texter på dator eller i SMS så använder man ett tangentbord som liknar vårt och skriver in pinyin-transkriberingen ma och får då upp alla teckenalternativ på raden ovanför bokstäverna och måste där välja det rätta tecknet. Det ser ut så här:
Att det blir många tecken per pinyin-stavelse beror också på att kinesiskan har fyra olika toner, dvs det finns fyra distinkt olika sätt att säga ma och de betyder förstås olika saker. Dessa fyra är en hög ton, en stigande ton, en fallande-stigande och en fallande ton. Man skriver dem med tonen angiven ovanför vokalen så här: mā, má, mǎ och mà. Den tredje av dessa, mǎ, betyder förresten häst och det tecknet var med på bilden från restaurangskyltfönstret häromdagen.
Idag firar ujgurerna det nya året. Här heter högtiden Noruz och den infaller på vårdagjämningen, men är ingen helgdag. Många ujguriska studenter på universitet hade idag traditionella kläder, tjejerna med håret flätat i många flätor (det ska vara ett udda antal) och med hattarna som hör till. Även min lärare var uppklädd och skulle på fest med vänner efter sista lektionen.
Jag konstaterar att det nu är tredje gången vi säger gott nytt år. Först vårt nyår 1 januari, sedan det kinesiska nyårsfirandet den 10 februari och nu till slut ujgurer, kazaker och kirgiser som firar idag.
På den här restaurangen Jesper gick förbi häromdagen så hymlar de inte med vad som serveras.
Vi hade planerat att ta med Judit till bergen idag men Elvira kräktes under natten så vi fick avskriva de planerna. Halva skaran fick istället åka till en park på eftermiddagen där vi njöt av vårsolen. Det är riktigt tussilagoväder, torrt gräs och kvarvarande snöhögar här och där, men inga vårblommor så långt ögat når. Däremot kvittrar fåglarna vilket får duga som vårtecken. Att det kommer att komma mer snö är nog ganska troligt men just nu är vi glada åt det ovanligt varma vädret.
Aftonbladets nätupplaga har idag en artikel om att unga i Sverige tror att kinesiska är det viktigaste språket att lära sig för att bli attraktiv på arbetsmarknaden. Det skulle ju inte göra något om även journalister får lite bättre koll på kinesiska så att de använder rätt tecken i sina rubriker.
De två tecknen som betyder Kina är 中 (zhong) som betyder mitten och 国 (guo) som betyder land, tillsammans bildar de zhong guo som betyder just Mittens rike. Kinesiska tecken finns i två uppsättningar, de förenklade tecknen som används i Kina och de traditionella tecknen som används i Hongkong, Macau och Taiwan. Lexikon har vanligen båda formerna med, även om bara de förenklade används här. Aftonbladet har tagit det traditionella tecknet för guo istället för det förenklade. Lätt hänt om man bara slår upp ett ord snabbt på Internet. (Att tecknen kallas förenklade tecken betyder dock inte att de är enkla....:)
Idag fanns det oxfilé hos slaktaren så det fick bli helstekt oxfilé till torsdagsmiddag. Samma pris som allt kött, men det hade gått upp lite till och kostade nu 55RMB/kg (ungefär samma i kronor). Det som är intressant är att priset på kött har fördubblats på de senaste åren, när vi kom så kostade det 25kr/kg. Samtidigt som många fått det bättre så pratar grannarna om vad dyrt allting blivit.
I vår familj har vi två ytterligheter, Elvira som gärna bara skulle äta korv och kött och Jesper som avstår helt och hållet. Efter att Jesper blev vegetarian för två år sen har vi som familj också minskat vårt köttätande och äter vegetariskt en eller två kvällar i veckan. Läs gärna Johanna Koljonens text här på temat att äta mindre, och godare, kött.
Idag har jag och Jesper spenderat förmiddagen på en klinik i norra Urumqi. Eftersom vi snart varit här i ett år så är det dags att förnya våra visum. Proceduren inleds med hälsoundersökningar, kompletteras med diverse intyg från Jespers workunit och sedan kan man gå till polisen och lämna in handlingarna. Efter att ha hämtat ut ett pass med ett nytt visa måste man sedan gå till sin lokala polisstation och göra om registreringen enligt samma procedur som jag skrev om förra veckan.
Nåväl, idag avklarades det första steget. Det är en ganska omfattande hälsoundersökning där man går i korridorer från rum till rum med sina papper och får kryss efter kryss avklarat. Blodprov, urinprov, EKG, blodtryck, ultraljudsundersökning av buken, lungröntgen..... In bakom ett förhänge och innan du hunnit få på kläderna igen så kommer nästa person. Imorgon är resultaten klara och man åker till samma ställe och hämtar upp dem. Effektivt och prisvärt, att få göra alla prover på ett och samma ställe för en kostnad på motsvarande 220kr är inte illa. Och eftersom jag nu är så positiv så ska jag få åka tillbaka på fredag och göra samma sak med Judit som ska omvandla sitt turistvisum till ett studentvisum.
Lägger med en bild på registreringen.
Ibland gör gatsoparna/snöskottarna en lite paus i arbetet och gör upp en liten eld på trottoaren.
Helgen har gått i snöns tecken. Efter att det på fredagen kom en ny dm snö som täckte den svarta snön under så har barnen varit ute och lekt både lördagen och söndagen. Snöbollskrig och t.o.m. en liten snögubbe. Det går bra bara man förflyttar sig en bit när man gjort av med den färska snön på ett ställe.
Våra barn har här också varit engagerade i melodifestivalen. Vi kan inte se hela program men om datorn får stå och ladda ett tag så kan vi se bidragen på SVTs hemsida. Så igår hade vi melodifestivaltema i skolan. Engelska med att skriva låttexter och sedan ett roligt lektionstips som jag hittade på lektion.se nämligen melodifestivalmatte. Vi lyssnade på finallåtarna och poängsatte dem var och en, sedan fick barnen jobba med olika matteuppgifter kring poängen. Först fick de förstås räkna ihop resultaten och annonsera vinnaren men sedan följde flera sidor med andra matteuppgifter som tex "om Sean Banan har 73kr och sedan köper bananer för 41kr, hur många kronor har han sedan kvar?". Vem som vann enligt oss? Det var ganska jämnt men Yohio vann före Louise Hoffsten. Vi får väl se imorgon när vi vaknar om det stämmer......
Här i Kina är kvinnodagen viktig. Kvinnor får blommor, helst rosor, och restaurangerna var fullsatta av firande människor ikväll. Jag har fått lite choklad av en vän, en ros, fina dekorerade kakor samt något grattis-SMS. Små saker som gör en glad. Men det finns ett par stora saker som jag också skulle vilja ha: stopp för allt sexuellt våld mot kvinnor i krig, fler kvinnor i ledande positioner i Sverige, ett samhälle där barn får välja väg i livet utifrån individens begåvningar och behov istället för enligt bestämda könsroller. Eller kanske en final i Melodifestivalen som inte har 17 män och 1 kvinna i startfältet (nej förresten, det sistnämnda kan ändå inte räknas som en stor sak).
Här finns en artikel om en undersökning av andelen kvinnor i ledningen för mellanstora företag i 44 länder. Vilket land som hade störst andel kvinnor? Jo, Kina.
En sak jag uppskattar med Kina är att det är så enkelt att laga trasiga saker. På semestern bet en annars söt hundvalp sönder Jespers sandal. Skomakaren på hörnet lagade den idag. Kostnad 2kr.
Vårterminen har startat denna vecka både för mig och barnen. På min lektion idag hade vi en intressant diskussion om skorpioner. Min lärare kommer från södra delen av vår provins, i närheten av Taklamakanöknens gräns. Där finns det gott om skorpioner, sådär ett par cm långa ungefär. Hon berättade att förra året när hon var hemma hos sina föräldrar på lovet så hade hon haft en krypande på axeln. Den gången hade hon klarat sig undan stick men hon hade blivit stucken ett flertal gånger "- det gör ont och sväller upp men oftast behöver man ingen medicin" berättade hon, och fortsatte: "det mest besvärliga är under sandstormarna i maj-juni för då kan de dras med sanden i vinden och komma in i huset om man har fönstren öppna".
Skorpionerna har också en medicinsk betydelse här. De går att köpa (levande) för 1RMB/st i affärer som säljer traditionell medicin, för det finns en tro att sticken botar eller förhindrar sjukdomar som tex reumatism. "- En person med reumatism blir aldrig stucken av en skorpion för gör den det så dör den omedelbart efteråt" sa hon. Det här lät ju lite spännande så en enkel google-sökning på kvällskvisten gav vid handen att forskare från Iran 2009 publicerade en artikel med namnet "Study on anti inflammatory effect of scorpion venom in adjuvant-induced arthritis in rats". Så de gamla traditionerna kan nog ha rätt ibland.
Idag fick vi lite vårkänslor när solen sken från en blå himmel och termometern kröp upp närmare 10 grader. Det droppar från taken och på dagen bildas en stor pöl utanför vår port där någon placerat ut en tegelsten mitt i som man ska kunna kliva på (samma som vi snubblade över i mörkret i lördagskväll när vi kom från flyget). Troligen har dock vintern någon månad kvar och mer snö kommer att komma, men det var ändå härligt med lite värme. Eftersom Urumqi ligger så långt söderut, ungefär på samma breddgrad som Rom, så står solen högt på himlen och värmer mer än hemma även om det är tjugo minusgrader. Att det är så kalla vintrar och varma sommar beror på att det är långt till havet, sk inlandsklimat. Egentligen raka motsatsen mot Sverige som egentligen ligger för långt norrut för att vara beboeligt men får ett mildare klimat pga sin närhet till havet (och Golfströmmen).
Jespers cykel börjar komma fram i snöhögen....
Vi är så glada att ha fått en svensk till i Urumqi! Det är Judit som kom i lördags. Hon kommer att vara här under vårterminen och läsa kinesiska och också vara med våra barn. Barnen är överförtjusta och pratar konstant. Det är roligt för de vill berätta hur det är här och hur allting fungerar. De har också hunnit spela Monopoly Deal (kortspelet av Monopol, rekommenderas varmt) tre gånger med henne redan.
Idag har vi spenderat dagen på olika kontor och polisstationer för att ordna våra registreringar. Vi gick hemifrån klockan åtta i morse och blev inte klara förrän efter fyra. Registrera sig behöver man när man fått nytt visum, flyttat eller varit utomlands, och detta ska göras inom 24h efter ankomst. Eftersom gårdagen var söndag så gick vi imorse. Vid samma lucka fick vi köa tre omgångar efter att varje gång ha saknat något dokument, som kopia på hyreskontrakt på lägenheten eller kopia på hyresvärdens legitimation. Förutom att knappa in allt i dator skulle våra uppgifter sedan skrivas in i den stora liggaren för hand. Vi kändes oss nöjda när allt var klart, men Judit kommer behöva göra om det igen om ett par veckor när hon omvandlat sitt turistvisum till ett studentvisum. För er som tycker det här verkar jobbigt kan jag säga att det ändå är lindrigt i jämförelse med att försöka öppna ett nytt telefonabonnemang hos Telia efter att man har flyttat till Sverige. Byråkrati finns både här och där.
Försöka hitta mössor och vantar igen. Packa upp och tvätta. Torka golven för att ta bort dammet som det bildats fotspår i när vi kommit hem. Handla mat och beställa vatten. Ringa lärarna om terminen som börjar imorgon.
Det bästa dock en ny bekantskap som vi är så glada för att ha här. Skriver mer om det imorgon.
Vi har ikväll kommit hem till lägenheten igen. Ska bli skönt att somna i sin egen säng. Det var kallt och snöigt när vi kom ut ur från flygplanet men vi vänjer oss väl snart. Vi åkte över Bangkok och hade två timmar över igårkväll så då passade vi på att gå och äta kvällsmat på IKEA som låg nära vårt flygplatshotell. Det var ett annorlunda IKEA inbyggt i ett stort shoppingcenter och öppet till klockan 22, vilket var tur för oss för vi kom inte dit förrän efter halv nio.
Vi var ju inte ute efter att köpa värmeljus eller servetter denna gång utan styrde kosan direkt mot restaurangen. Där denna skylt mötte oss:
Just ja, det har ju varit matskandal i Sverige... Vi åt god lax istället. Ni har väl inte missat att läsa om vad som verkligen upprörde IKEA-kunder i Kina om köttbullarna? Läs här.
Skickat via Blogsy
